God Jul!! Tänk att ...

Tårarna kommer av glädje och tacksamhet, Tack gode Gud!

Tänk att vi, hela familjen, lever och kan fira Jul tillsammans.

Tänk att Håkan är så bra så vi kunde vara med på Fristaden
på Julafton, med all skön julsång, julmusik, samt ett härligt
juldrama "Saffran och russin". Det var toppen, mycket skratt.

Tänk att vi, tillsammans får träffa vänner, på Julafton, och alla
ungdomar som är hemma och firar jul, ett riktigt kramkalas.

Tänk att vi, därefter, kunde åka till Småland med familjen och
fira jul tillsammans med Rebecca, Johan, Alice och Angelina.

Tänk att Håkan är så bra så han kunde åka med och vara en
del av "Gnistejulen," med allt vad det innebär, stor familj, mat,
mänga julklappar och barn och barnbarn.

Tänk att hemvården i Jönköping, kunde ställa upp och komma
morgon och kväll för att vårda Håkan. Att vi kunde få sova hos
Håkans syster Margaretha och hennes man Kenneth.

Jag mötte en kvinna på Willys i Uddevalla, mitt i julhandlingen
för Annandagens "Gemenskap i Jul" på Fristaden, då 70-80
ensamma, utslagna kommer, år efter år. Samtidigt som Neeta
hade en vagn för inköp av "Matkassar" till behövande, som vi
delar ut varje år. Mitt i dessa fullastade kundvagnar, kommer
kvinnan fram, frågar hur det går för oss och för Håkan. När jag
berättar om dagsläget, säger hon att det går inte en dag, sedan
branden, utan att hon tänker på oss.

Där står jag mitt på Willys, i julhandeln, och blir så berörd, av
människors godhet, av en vanlig Uddevallakvinnas omsorg och
kärlek mot oss. Det blir så stort, tårarna rinner av tacksamhet.

Jag vill önska er alla, som stått med oss, i kärlek och böner, en
riktigt GOD JUL och Tack för all kärlek!!

"Ty ett barn, är oss fött, en son blir oss given, på hans skuldror
skall herradönnet vila. Hans namn skall vara: Underbar råd,
Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste..." Jes. 9:6

Tänk att i det namnet har vi allt, vad vi behöver...namnet Jesus.

Guds frid och välsignelse!!

Julkramar
Gunilla

Tacksam i Kristus

Hej syskon!

Nu är jag hemma, men jag är fortfarande svag och behöver mycket hjälp ifrån hemvården och hemtjänsten som kommer 3-4 gånger om dagen. Gunilla är ju ett väldigt stöd, och ger mycket kärlek och styrka. Vi behöver era böner efter att vi varit ifrån varandra i 225 dagar, för att kunna vara och jobba tillsammans i familjen och i Guds rike. Mina speciella behov just nu är helande av händerna och synen. Det finns bara några sår kvar, och huden är i en läkningsprocess.

Jag har kontakt med en hel del syskon, och jag är så glad för all omsorg jag fått från er alla, och för alla goda rapporter jag får. Era besök, e-post, kort, SMS, osv har varit till stor uppmuntran. Jag är så tacksam för alla böner från Sverige och hela världen! I Uddevalla har det gjort mycket för att ena Kristi kropp. Man vet aldrig när jag kommer tillbaka i full styrka, men vi fortsätter att be att mina sår skall läkas med hast. Jag hoppas på att komma in i loppet igen så småningom.

Jag går på en del ledarsamlingar och offentliga möten i församlingen, särskilt söndagsförmiddagar. Det kommer att bli många kära och känslosamma återträffar, liknande det första söndagsförmiddagsmötet på fars dag på Fristaden i Uddevalla. Vår goda vän, Paul Forsén, undervisade om ”Gud som vår pappa”, och på slutet, bad Janne Sääf mig att dela någonting. Jag sade: ”Församlingen är en familj och behöver ett ledarskap. Ledarna är fäderna för familjen, och de kan inte tvinga deras auktoritet på församlingen, men i det långa loppet, kan de få förtroende som fäder, rådgivare, uppmuntrare, coach, osv.” Jag bad de äldste att gå ut i församlingen och ge alla som vill en faderlig välsignelse. En stor del av dessa som blev välsignade började gråta. Det första mötet jag var på var på vissa sätt svårt för mig, men på många andra sätt, en stor välsignelse, och denna resa har rört hjärtan på så många av våra syskon.

Resan till Kenya, ledd av Janne och Gunilla, betydde mycket för ungdomsteamet. Det är fantastiskt hur våra syskon i Afrika lever och arbetar för Herren, och det var rörande att se bilderna på teamet när de jobbade ute i Nairobis slumområden.

Nu ser vi framemot julens högtid, då vi träffas i familjen och inbjuder andra.

Många tack för alla böner och gåvor!

Tacksam i Kristus
Håkan

Vardagen rullar på...

Morgonbestyr...
Håkan får besök av hemvården, som sköter om honom, sprutan,
tvättning, insmörjning av kroppen, kläderna på och de ger Håkan
frukosten.

Varannan timma skall Håkan ha droppar i ögonen, om inte vi är
hemma, kommer hemvården och ger ögondropparna.

Lunchtime...
Tallriken med mat som jag har gjort iordning, kommer hemvården
och värmer i micron, de dagar vi inte är hemma. Därefter försöker
Håkan vila lite, innan nya ögondroppar skall ges.

Vardagen rullar på... som...

Handterapin...utprovning av nya handskenor...Bön på Fristaden..
Arbetsterapin... Sjukgymnastik... promenader... Gudstjänst...
Ögonoperationer..Sahlgrenska...Pastorsmöte...ögonavdelningen.
Hemvården... Bibeln på CD...sjukresor... färdtjänst...Högläsning..
Återbesök...Handkirurgin..Besök av vänner...släkt...medlemmar..
Apoteket ... Läkarbesök... vara inför Herren... familjen... smsa...
självträning... Rosenhäll... Huset...Försäkringskassan... o.s.v.

Vardagen rullar på...

När vi kommit hem, äter vi tillsammans, njuter av att livet går
vidare, tacksamma att vi får ha varandra, att Håkan hela tiden
blir bättre och bättre, ett STORT TACK till Gud och sjukvården.

Kvällsbestyr..
På kvällen kommer hemvården igen, dags för kvällsbestyren och
en ny insmörjning. När Håkan skall lägga sig för natten, får jag
ta på hans handskenor, ögonsalva, ögonskyddet, innan vi säger:
God natt till varandra.

Håkan har fått min säng och jag ligger i soffan, i vardagsrummet,
och njuter av att ha min man hemma, han ligger som en kung,
på rygg och intar nya krafter, för en ny dag, med nya möjligheter
att träna vidare.

Så är det morgon igen, jag tar av Håkan hans ögonskydd, önskar
min man god morgon!! Tager bort handskenorna, så Håkan kan ha
sin handgymnastik innan hemvården ringer på dörren...o.s.v.

"Nu är det en ny dag, med nya möjligheter, nu är det en ny dag,
morgonen har grytt...,gårdagen den är borta, jag sträcker mej,
mot det som är framför mej... Gud, jag vill ge denna dag till dej"

Vardagen rullar vidare ...för Håkan... och...för familjen Gniste.

Tack för att ni fortsätter, tänker på oss, ber för oss, vi har en lång
resa framför oss, men med Guds hjälp och Håkans envishet och
mycket av förbön, kommer vi att klara detta. Du, är en viktig del, i
detta mirakel, som finns mitt ibland oss nu.

"Allt förmår jag i Honom, som ger mig kraft." Fil. 4:13

Gud välsigne er, alla!!

Varma kramar
Gunilla