Smärtan då - Är en del av lyckan nu!

Citatet är från Carl Lewis, jag skrev ner det i min bibel för flera år sedan, när jag läste om vad han gick igenom. Just då, var jag mer tagen av hans sätt att kunna tackla det dom gick igenom. Vi tittade också på filmen, gråtande, med en bön att komma dithän i mitt eget liv. Om det händer något, av så djup smärta i mitt liv,
Herre, hjälp mig, att komma till den förståelsen.

Åren går, och så på några minuter, förändras allt. Att vi kom ut allihop, var först den stora glädjen. När vi står i snön, barfota med bara underkläder, och ser vårt hus brinner, är tanken: Alla kom ut, du får inte ta med dej nåt dit du går. Minuterna är inte många, men känns som evigheter, innan polis, brandkåren och ambulanserna kommer. Då slappnade vi av, nu tar dom över kommandot.

Den bragd dom gjorde, betyder att vi alla lever och att skalet av vårt hus finns kvar. Nu är det total rivning, på gång, inne i huset, för att få bort all röklukt.

Den insats som sattes på Håkan, av läkarkåren, och det stora bönestöd som finns över hela världen för Håkan, gör att små under och stora mirakel, har banat väg för att Håkans liv har räddats, och Gud har fått visa sin makt i stort som i smått. All ära till Gud!

Smärtan då, när jag själv låg bränd, såg mig i spegeln, vanställd, med en man på ett annat sjukhus, som svävade emellan liv och död, det var för mig, smärta då...

Att Håkan har överlevt, är en del av lyckan nu.
Att mitt vanställda ansikte har blivit normalt, är en del av lyckan nu.
Att alla tonåringarna klarade sig, är en del av lyckan nu.
Att Håkans läkedomsprocess har gått så bra, är en del av lyckan nu.

Att vi, tillsammans kan se framåt, är en del av lyckan nu.
Att fånga dagen, leva i nuet, är en del av lyckan nu.
Att få glädjas över varje litet framsteg, är en del av lyckan nu.
Att ha så många vänner som stöttar oss, är en del av lyckan nu.

Smärtan då, är en del av lyckan nu. Nu hajar jag det också! Man lär så länge man lever!

Böneämnen:
Att Håkans operation på måndag, skall gå bra.
Att Håkans lungkapacitet skall bli starkare.
Att Håkans flytt till Sahlgrenska i Göteborg skall bli i rätt tid.

Tack alla kära syskon, vänner att ni finns för oss just nu!

Gud välsigne er, alla!
Kram
Gunilla

Vilken lycka, vilken känsla, vilken lyckad dag!

Igår, onsdag startade jag från Uddevalla, med sikte på Linköping
och ett besök hos min man, Håkan. Jag har varit väldigt trött den
sista tiden och kom på, att många saker som jag bär på, skulle
vara bra att få prata med Håkan om.

Dom sista gångerna jag har varit på besök hos Håkan, har det
varit operation, eller omläggning. Så Håkan har varit trött och jag
har inte kunnat dela viktiga saker som jag hade tänkt.

På morgonen, när jag ringde, sa dom att operationen blir som
imorgon, torsdag. Det var då, jag bara satte mig i bilen och åkte.
Smsade, under tiden, så jag visste att det fanns ett bönestöd för
resan och dagen. Det var första gången som jag åkte upp själv,
till Håkan. Som ni förstår är det känslomässigt stort, att åka upp
ensam, bara 8-9 timmar i bilen, för det är mycket att bearbeta,
efter ett möte med Håkan några timmar, på lasarettet.

Solen sken, bara min lila-rosa Jazz och mängder av lastbilar
for fram i blåsten, det gällde att hålla i ratten med båda händerna.
Det gick på fyra timmar, ändå blev det en kopp kaffe på vägen.

Håkan halvsatt, i en specialstol med bälte, för att inte ramla, när
jag kom in i rummet. Han tränar varje dag, flera timmar i den
stolen och det är också bra för hans lungor. Håkan var väldigt
klar och det var gott, att få prata om det som har legat på mitt
hjärta, länge.

Håkan skulle vara i Kenya, med några ledare och yngre killar nu.
Det är han väl medveten om, vi pratade om det och nästa fråga
blev naturligt. Hur skall vi göra med teamresan som vi har planerat
till hösten? Svaret kom från Håkan direkt: Jag har redan tänkt på
det, Vi kör, åk du... Vi pratade om "Bygget" på Gullbrännagården,
Englandsresan som vi hade köpt biljetter till innan branden.

Han tog min hand och denna gång var det Håkan som tryckte
"Jag älskar dej" med sin vänstertumme, som verkar vara minst
skadad. Vilken känsla! När jag stod framför honom så uttryckte
han hur vackert mitt hår är, inte minst i solens sken.
Jag tror han är glad för att bara lite av mitt hår blev förstört, när
jag räddade honom, ut ur branden, jag hade ju min nattfläta.
Tack Gode Gud för allt gott vi av nåd får vara med om!!

Vi bad och började sjunga olika lovsånger tillsammans, bl. a.:

"På dej min Gud förtröstar jag, när oro skymmer min morgondag,
för jag vet du är trofast emot mej, när svårigheter omger mej så är
jag ändå trygg hos dej, för jag vet att du aldrig lämnar mej.
Är det natt eller dag, Herre på dej förtröstar jag.
Gud, du är alltid nära mej, ingen förändring finns hos dej,
Du är densamme igår och idag och i evighet.
Du är min framtidssäkra grund, du som står fast vid ditt förbund.
Min klippa är du, Allsmäktig Gud, jag ärar dej."

Jag berättade vad den lovsången har betytt för mig under dom
senaste månaderna, Håkan nämnde vilka som han har sjungit
inom sig... bl. a. Martin Luthers gamla psalm:

"Vår Gud är oss en väldig borg. Han är vårt vapen trygga.
På honom i all nöd och sorg, Vårt hopp vi vilja bygga.
Mörkrets furste stiger ner, Hotande och vred, han rustar sig
förvisst, med våld och argan list. Likväl vi oss ej frukta.

Vår egen kraft ej hjälpa kan, Vi vore snart förströdda.
Men med oss står den rätte Man, Vi stå, med Honom stödda.
Frågar du vad namn Han bär? Jesus Kristi det är, Han är den
Herren Gud, som, klädd i segerskrud, Sin tron för evigt grundat."

Ja, Håkan får genom Ordet, sångerna och bönen kraft för var
dag. Tack Jesus!!

Jag älskar dej, du är min för evigt!! och svaret blev: Jag älskar
dej med och är din för evigt!!

Vilken lycka, vilken känsla, vilken lyckad dag!!

Tack snälla ni för alla böcker, för alla grejer till vår lägenhet, för
alla gåvor och pengar, för alla blommor, vykort, och hälsningar
på bloggen, utan er hade livet varit mycket tyngre just nu.
Vi känner oss så älskade, av Gud och av er alla! TACK..TACK!!

Tack för att ni fortsätter att be för Håkan.

Gud välsigne er, alla!
Kram
Gunilla

Hej alla vänner!

Håkan kommer att opereras onsdag eller torsdag
så kära vänner var med i bön för Håkan är ni snälla.

Det är Håkans högra ögonlock som skall gå igenom
samma operation som vänstra ögonlocket gjorde för
några veckor sedan och den operationen lyckades.

Genom branden blev det så varmt för Håkan, så under
ögat har hans skinn blivit så ansträngt så han har haft
svårt att blinka. Nu kan Håkan blinka med det
opererade ögonlocket.

Ta gärna en extra sväng och be för Håkans lungor.
Här hemma bad vi ikväll att på samma sätt som vi
har sett under på under i läkningsprocessen, bad vi
om ett under med Håkans lungor.

Håkan har nu på tisdagen blivit omlagd och allt läker
så fint, det är något vi tillsammans kan tacka Gud för.

Gud välsigne er alla.
Kram
Gunilla

Varje steg framåt är ett framsteg, eller Varje framsteg är ett steg framåt!

Efter operationen på vänster öga, kan Håkan blinka igen!
Varje steg framåt är ett framsteg!

Håkan fick en infektion, där dom satte in antibiotika. Nu har febern gått ner och Håkan är piggare, så dom tror att han svarade på medicinen.
Varje framsteg är ett steg framåt!

Nu, i dagarna skulle Håkan åkt till Kenya och han är mycket medveten om att det är nu, så
Varje framsteg är ett steg framåt!

Vid omläggningen så såg dom att allt fortsätter och läker så fint.
Varje steg framåt är ett steg framåt.

Nu har läkarna börjat samtala om en flytt för Håkan till Sahlgrenska i Göteborg.
Varje framsteg är ett steg framåt!

Be för Håkans lungor...
Be för hans själ...
Be för Håkans nästa operation...
Be för rätt tid för flytt till Sahlgrenska...

Tack för att du fortsätter att stå med oss...

Gud välsigne er, alla!
Kramar
Gunilla

Ett nytt besök hos Håkan idag, Kristi himmelsfärdsdag

Helt spontant ringde jag Miguel, nära vän till Håkan och frågade ifall han hade lust att följa med och besöka Håkan. Håkan hade frågat efter Miguel och det kändes bra när Miguel svarade ja. Efter 20 minuter var vi på väg.

Vi hämtade upp Lillan i Huskvarna.

När vi kom upp till Håkan hade han nyligen blivit omlagd och var lite trött. Han blev mycket glad när vi kom. Han hade inte räknat med att någon skulle besöka honom idag och när han fick se att Miguel var med blev han väldigt glad.

Det var ju inte så länge sen vi var hos Håkan. Så det var med spänning som vi skulle få se hur hans ögonlock skulle se ut. Det var helt fantastiskt. Han kunde sluta sitt öga och det såg jätte fint ut.

Vi pratade med honom och vi skojade med varandra. Sköterskan tyckte att vi hade en härlig humor. Och jag fick mig en känga av Håkan när han tyckte att jag skojade lite för mycket. ”Passa dig så att du inte får stryk”. Då sa jag till honom, du är störst men inte äldst, det höll han med om. Det är så skönt att vi kan skoja med varandra samtidigt som vi är allvarliga.

Idag var Håkan med på allt samtidigt som han var lite trött.

Vi är så tacksamma för att läkningen går så bra och Gud är med i allt.

Alla som sköter Håkan är så förundrande över hur bra läkningen går.



Gud välsigne er alla

Per-Göran Gniste

Lovsång och tacksamhet, bär oss igenom allt!

Lillan och jag åkte upp till Håkan igår, Jakob hade varit där sedan i måndags. Vi skulle träffa en av Håkans läkare, som har följt honom hela tiden och var en av dom som tog emot Håkan när han kom med helikopter, tisdagen den 3 mars.

Det har ju gått så bra, det fanns ingen större tro, från början, att Håkan skulle klara att vara kvar i livet. Så än en gång: "Tack Herre, för att Håkan lever." Läkaren talade om Håkans hudkostym, att den läker över förväntan. Läkningsprossesen har gått så fort och bra, bättre än vad läkarna hade vågat hoppats på.

Förra veckan opererade dom det tunna skinnet under Håkans vänstra öga. När det är läkt och klart, gör läkarna samma operation under höger öga. Därefter skall Håkan vara färdig med operationer, för ett bra tag, då dom skall vänta in och se hur hudkostymen läker sig själv, så var med och be för fortsatt läkning av huden.

Mycket har självläkt, men huden är så tunn, så var med och be för att Håkans sår skall läkas med hast, ett beskydd över huden.

Det andra är att eftersom Håkan har varit sängliggande i flera månader, med respirator, behöver hans lungor fortfarande hjälp. När operationerna är klara, är det lättare för personalen att träna med Håkan i sittande ställning och det kommer ju också att påverka lungorna. Bed för lungorna!

Vi hade med inneskor till Håkan så träningen att dingla med benen kan börja.

När vi kom in i Håkans rum, hade dom badat och lagt om honom för första gången utan att söva ner honom och det hade gått bra, tog bara lite mer tid.

Händerna var inte omlindade, så jag tog Håkans hand, höll den länge. Vi har haft ett handspråk, och jag testade * ** * Jag älskar dej. * ** * Vilken känsla, att få bara hålla min mans hand och ge honom min kärleksförklaring, som vi alltid har gett varandra genom handtryckning.

Vi hade med David Ivarsons nya CD, där bl.a. Josefina sjunger i flera sånger. Lovsångsskivan är så rofylld, precis vad som behövs nu. Några av dom sångerna har jag levt i under dom senaste månaderna. Tänk att lovsång och tacksamhet kan bära oss igenom allt, det är så stort. Vilken mäktig Gud vi har...

Tack för allt stöd, vi har i er! Tack för att ni finns!!

Gud välsigne er, alla.
Kram
Gunilla

Gårdagens besök...

I dag har Lillan, Samuel och jag varit och besökt Håkan.

Det är fantastiskt att se hur allt fungerar med Håkan hur allt läker och hur nöjda sköterskorna och läkarna är med honom.

Ansikte läker och hans hud blir finare för varje gång vi har besökt honom. När vi först tittade in genom fönstret och såg Håkan så var det, det ansikte som vi sett så många gånger förut innan olyckan skedde. Kanske lite svullet, men ändå.

Efter operationen av det vänstra ögonlocket så har Håkan fått lite feber och har varit tvungen att använda respiratorn så att han inte skall behöva anstränga sina lungor. Därför hade han svårt att tala i dag. Men han pratade på så gott han kunde men vi förstod att han fick anstränga sig. Sköterskan sa att egentligen skulle han inte kunna prata så bra som han gjorde, men han är helt fantastisk, sa hon. Det är min bror!

Lillan fick också en uppgift i dag. Det kliade på Håkans kind och hans nästipp. Det fixade Lillan bra. Håkan sa att det var ju bra att Lillan fick en uppgift och det sa han på sitt speciella humoristiska sätt. Ni som känner Håkan förstår hur han sa det.

Innan vi skulle lämna sjukhuset, dök helt plötsligt en av läkarna upp som tog emot honom när han kom till Linköping. Han presenterade sig och berättade hur fantastiskt läkningen har gått. Att det kommer en liten febertopp är inget konstigt efter allt Håkan har gått igenom. Jag frågade också vad han trodde när han fick se Håkan först.

Läkaren sa att den här killen kommer aldrig att klara sig. Det var vad han tänkte. Han sa att Håkans skador har läkt på helt fantastiskt sätt. Han var väldigt positiv.

Som ni förstår är vi oerhört tacksamma för alla förböner för Håkan. Ni ser vilken underbar och stor Gud vi har. Fortsätt och håll ut i bön.

Gud välsigne er alla

Per-Göran Gniste

Håkan är nyopererad igen...

Tack för all förbön. Operationen gick bra, denna gång var det Håkans vänstra ögonlock som dom tog sig an. Huden togs bakom hans högra öra. Läkarna är ju helt fantastiska. Ögonlocket skall vara stängt under 10-15 dagar, därefter görs det en operation på höger öga.

Nu är Håkans sår nere i 10 %, men mycket av huden som har självläkt är väldigt tunn och sårbar. Det hela har gått fort, men fortfarande har Håkan en lång resa framför sig. Håkan är vid gott mod. Hans tro och hans andliga liv som porlar i honom är hans styrka och hans trygghet.

I tisdags satt Håkan utan respirator i flera timmar. Vi tackar Gud för varje litet framsteg. Vi är så tacksamma för all stöd och all förbön som ni alla är en del av. Det värmer och gör allt lite lättare.

TACK GUD FÖR ALL KÄRLEK VI FÅR...

Tack för kramen på parkeringsdäcket, det värmer...
Tack för vackra buketter, det betyder så mycket...
Tack för alla inlägg på bloggen, det betjänar...
Tack för servisen till Håkans välkomstmiddag, finner inte ord...
Tack för alla tårfyllda ögon vi möter, det är delaktighet...
Tack för kakorna vi fick i Linköping, vi blev rörda...
Tack för alla vykort och sms, det betyder så mycket...
Tack för alla gåvor, utan er hade det inte fungerat...

TACK GUD FÖR ALL KÄRLEK VI FÅTT...

Här i Uddevalla har det varit strålande sol och jag har börjat lite i trädgården. Tagit ut trädgårdsmöbler, studsmattan, gungor, fixat sandlådan och lekstugan. Nu är det lättare att vara där, för vi behöver trädgården i sommar. Det är mycket att göra eftersom jag inte har orkat förut, men vi får ta en sak i taget. Tack John, du kom som en räddande ängel idag.

Gud välsigne er, alla!!
Tack för ert stöd!!
Kramar
Gunilla

Sextioåttonde dagen

I lördags besökte vi Håkan, Jag, Gunilla Gniste och Jan Griffith. Han var vaken och vi kunde samtala. Det är uppmuntrande att se från gång till gång vad som händer med Håkan, läkedomsprocessen går framåt.
Man märker att Håkan är väldigt klar när man talar om andliga saker. Hade köpt en tidebönsbok till honom och han gillade när vi läste ur dem. Han suckade flera Amen. Håkan har haft tidebönsboken i sitt personliga böneliv de sista åren.
Vi berättade att vi skulle till Heby och han visste direkt att vi skulle till Centrumkyrkans 20-års jubileum. Vi frågade om vi skulle hälsa från honom och först skojade han och sa att vi inte skulle det. Självklart sa han sedan och han ville att vi skulle hälsa dem att de skulle fortsätta evangelisera och vittna och be för sjuka. Han hade även ett bibelord till dem: Fil 1:7 där Paulus säger att han har dem i sitt hjärta även när han bär bojor. Kanske är det så Håkan känner sig nu. Han har bojor som håller honom "bunden" vid sjuksängen genom brandskadan. Vi ber för den dagen när Håkan kommer ur dessa bojor. Det kommer inte att bli som förut men det kommer att bli bra. Det blir en ny tid.

Vi kommer att fortsätta att samlas i bön i församlingen. Det blir bön måndag - onsdag kväll kl 18.00. Flera fortsätter att fasta på måndagar för Håkan och för ett genombrott.

Tack till alla ni som ber och tror.

Janne Sääf

Halleluja!!

Operationen gick bra!! Vänster och höger överarm, händerna
och nedre delen av magen hann dom med igår. Operationen
var från kl. 8 till kl. 14. Så nu blir det lugnt några dagar och
Håkan får ta igen sig. Nästa ingrepp blir nog nästa vecka. Yes!

Efter en sådan här dag, när Håkan har varit sövd, tar det några
dagar innan han kvicknar till, så det är bara skönt för Håkan att
ta det lugnt och vara i vila. Be gärna om ro och vila till hans själ.
Vi bara njuter av nyheten att Håkan säger att han har levt i Ps.23.

Här på hemmaplan har nu en stor container hamnat på uppfarten
till vårt hus. Nu har det skrivits kontrakt, så startskottet till rivning
går av stapeln idag. Allt på 2:dra vån och vinden skall bort.
Tak, golv och väggar på 1: vån. så det blir en stor renovering.
Försäkringsbolaget har hitintills varit fantastiska, vill du veta
namnet på bolaget får du fråga, så skall jag svara.

Alla listor, vad vi hade, när det köptes och vad det kostade, är nu
iväg skickat, man plockar bort 8% för varje år så det är en hel del
som självklart försvinner. Tack Gode Gud för alla församlingar och
enskilda som har skickat gåvor, utan er hade vi aldrig klarat oss
ekonomiskt igenom detta. ETT STORT TACK TILL ER ALLA.

Jag har skrivit upp allt, vad vi fått. Tänk den dag när jag får dela
detta med Håkan, jag ser redan nu fram emot den stunden. Tack!

Idag fick vi en mail, att någon ville skänka skjortor, helt nya till
Håkan, vilka goda människor det finns, jag tackade givetvis: "Ja"
Han äger ju inte ett enda klädesplagg än. Vi pratade om det förra
gången, det gjorde så ont i mig att säga till Håkan att alla hans
kläder är borta, men där vid sängkanten, tackade vi Gud för att
alla hade kommit ut ur det brinnande huset och att Håkan lever.

Nu på fredag åker Rebecca och Johan upp till Håkan. Janne, Jan
och jag åker lördag, lite senare, på lördagen åker ett gäng av våra
barn upp. Johanna, Daniel, Josefina, Bella och Amelie.

På söndag skall vi träffas hela barnaskaran i Jönköping och fira
flera födelsedagar tillsammans. Vi tar ett steg i taget och tack
och lov, rullar det på och livet går vidare, det är skönt. Tack Gud!

Vi möts i bön, alla kära syskon, nya, gamla, Tack för att ni finns!

Gud välsigne er!
Gunilla

Tack för allt

Tack för all kärlek, uppmuntran, sms, blommor och gåvor!! Jag bad om en extra uppmuntran, när Håkan inte var hemma på min födelsedag.

Det började redan i Horred, ett par vänner, gav mig pengar att handla för, jag såg både det ena och det andra som vi behöver till vårt hus. När jag ställt det jag plockat ihop, vid disken, kom någon som hört att jag fyllde år och betalade alltihop. Jag blev så glad, började plocka mer grejer, det var ju så billigt. När jag kom till kassan och skulle betala så var det också betalt. Med pengen på fickan åkte jag till IKEA och köpte en rosa-lila, vacker dammsugare. Snacka om överraskningar! Jag blev verkligen bönhörd. Det bara fortsatte, dagen blev så fin, mysig, rolig med massa överraskningar, både i skolan och här hemma.

Största presenten var nog i alla fall att Håkan åt riktig mat för första gången sedan den 2 mars. Tack Gud för varje framsteg! Idag tisdag, blev det bad och omläggning för Håkan igen. Första gången dom inte sövde Håkan, utan bara gav honom smärtlindring.

BÖNEÄMNE: Imorgon, onsdag skall dom operera Håkan. Nedre delen av magen, svankryggen, vänster axel och båda överarmarna. Tack för att du står med oss i bön, att operationen skall lyckas bra.

Sjuksköterskan sa, att benen och fötterna har läkt fint, men att huden är så tunn att dom har bandage som skydd. Vilka segerrapporter! Jag är så tacksam för alla framsteg i Håkans kropp. Tack för all förbön!

"När jag vilar verkar Jesus i mej, när jag vilar från mina verk, när jag vilar, vilar, vilar i Gud, verkar Guds ande genom mej." Vi sjöng den gång på gång, vid Håkans säng. Gud är där, Guds vila är där och Håkan får vila och läkas i den miljön.

Ett stort tack till all fantastisk personal, ett stort tack till alla som ber och tänker på Håkan, ett stort tack till vår Herre och Mästare för att Håkan fick leva och att läkningsprosessen går så fort framåt." Tack, tack min Jesus, Tack, tack min Jesus...jag vill bara tacka, jag vill bara tacka dej!"

Gud välsigne er alla!
Kram
Gunilla

Sextioandra dagen

Dave och Chris Richards och Mats Nordén besökte Håkan måndagen den 4:e maj.

Åh, vad uppmuntrade vi blev idag! Håkan fick sin första måltid. Lite fisk, potatis och sås men han kände sig inte hungrig eftersom han fått bra näringstillförsel hittills.

Jag kunde se stor förbättring sedan vårt första besök strax efter branden. Svullnaden har gått ner. Han har bandage från bröstet och ner och nu kan han röra på armarna. Hans lungor fungerar bra. Han kan se och vi kunde tala med varandra! Vi samtalade sammanlagt i två timmar med en lunch emellan. Halleluja!

Hans röst är annorlunda eftersom han talar genom strupen, men hans ande och hans humor är fortfarande Håkan. Hans engelska är fascinerande och han talade engelska mer än han talade svenska!

Mats och Chris träffade honom för första gången efter olyckan. Han var väldigt klar och det gjorde oss glada. Sköterskan sa att de kommer att mata honom mindre genom slang och då kommer han att bli mer hungrig på riktig mat.

Håkan har levt i sin ande på Psalm 23, så vi läste den tillsammans efter han, skämtasmt sagt: “Bishop, say the Blessing!”

Vi berättade om den fantastiska Nordiska Konferensen som vi just avslutat i Horred. Han hade blivit väldigt upprymd, om han hade sett, hur hans hårda arbete och hans böner blivit besvarade.
Håkan var väldigt rörd vid flera tillfällen. Vi påminde honom om Hebr 6:10. "Ty Gud är inte orättvis, så att han glömmer vad ni har gjort och vilken kärlek ni har visat hans namn genom att nu som tidigare tjäna de heliga".


Be kontinuerligt för helande för hans huvud, speciellt bakhuvudet.
Be för att Håkan får vara i trons vila så att hans helande fortsätter.
Chris frågade Håkan vad han ville att vi skulle be för och osjälviskt bad han oss att be för att Gunilla skulle orka med att ha så många saker att göra.

Vi behöver dig, och vi uppskattar väldigt mycket dina böner, och vår otrolige Gud som svarar på bönerna.

Ära till Hans heliga namn.

Dave Richards

Sextioförsta dagen

Det var fyra veckor sen Inger och jag såg Håkan sist. Vilken förändring. Inger, Lillan och jag åkte upp till Linköping 2 maj och fick träffa honom två ggr samma dag.

Samma gamla Håkan, med sin humor. När jag sa att jag hade med mig en CD med en väldigt berömd grupp i Västergötland, på 70-talet, så var han med på noterna på en gång. Han sa Qvinten med glimten i ögat.

Det var så fantastiskt att få höra hans röst och att han till och med kunde se oss. Han frågade hur det var på kåren i Varberg. Allt var fullkomligt klart, det fanns inga minnesluckor bakåt i tiden.

När vi testade honom lite så var det inga problem alls. Vi bad honom att röra på fingrarna när namn gav dem, inga problem. Vi pratade om musik och han önskade lugn musik inte så mycket intensiv.

Tack för alla förböner

Vi har en stor och underbar Gud.

Hälsningar

Per-Göran Gniste (Håkans bror)