tisdag 11 augusti 2009

Håkans första hembesök

Idag var Håkan ute på sitt första uppdrag, utanför sjukhuset.
Tillsammans med en arbetsterapeut, sjukgymnast kom han
hem för ett kort besök. Röda Saaben stannade utanför vår
ingång. Håkan fick givetvis hjälp, men lyckades väldigt bra
att resa sig ur bilen, med hjälp av gåbord, ställa sig upp, gå
trapporna upp, sakta men säkert, de 6 stegen innan hissen.

När vi kom in i lägenheten ordnade vi fram en stol och med
sittkuddar på, så kunde Håkan se vårt nya hem. Vår hund,
Jasmine, blev glad, blyg lite om varannat. Hunden ville nog
helst att Håkan skulle ta en promenad med henne. Nu satt
han bara på en stol och gick väldigt försiktigt. Jasmine tog
det lugnt också och la sig under bordet, hundar är kloka.

När de hade sett vilka hjälpmedel som behövs för Håkan då
han kommer hem på besök, gjordes samma rutt, fast nedför.
Det är svårare att gå nedför en trappa, än uppför en trappa.

Nu satt vi i bilen och åkte mot Sigelhultsvägen. Bilen körde
in på uppfarten och med hjälp tog Håkan sig fram till vårt
uterum, som är nybyggt. Vilken dag, vilken känsla för oss,
för Håkan, att få komma hem, bara i uterummet, men ändå.
Han gick försiktigt till kanten och tittade ner för att försöka
få en uppfattning om allt som har hänt i trädgården.

Igår plockade vi äpplen från trädgården, barnbarnen var med
och gjorde äppelpaj till deras morfar som vi idag skulle äta.

Nu satt vi där och fikade, då kom dagens överraskning.
Janne hade varit och hämtat Dave Richards från Landvetter,
och när dom anlände till Uddevalla, tog dom vägen om vårt
hus, både vara med och se Håkans glädje att få komma till
trädgården och dela gemenskapen med honom.

Dave, som kom till oss direkt efter branden, var med och såg
Håkan från början. Att vi nu, 161 dagar efteråt, sitter och fikar
tillsammans på hemmaplan, det är nästan ofattbart!!
"Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge!"

Vi tackade Gud och personalen som gjort detta möjligt. Det
är fortfarande mycket som ligger framför, innan Håkan kan
komma hem, men ett steg till är taget på denna långa resa.

Ni måste förstå att Håkan har en annan hudkostym än innan
olyckan, ansiktet är annorlunda, men fint för att ha varit med
om en 80% brännskada, men inuti är det samma goa Håkan
som förr.

Margareta o Bength Gustafson var i helgen och hälsade på
Håkan. När vi pratades vid efteråt uttryckte Bength att när
Håkan började prata var det samma, gamla Håkan som med
skärpa talade gott om enheten och vad Gud gör i Uddevalla.

Ikväll är Dave hos Håkan på sjukhuset. Jag får förbereda för
helgen i Halmstad.

På fredag skall Håkan till Sahlgrenska för en ny operation,
mer information kommer! Tack för att du ber för oss!

Kram på er, alla!
Bless!
Gunilla

13 kommentarer:

  1. Vilken oerhörd lycka det måste vara för Håkan och er att han fick komma hem. 161 dagar, det känns ändå som att det gått rätt fort. Håkan har gjort otroliga framsteg, men både han och resten av familjen är ju buren på bönens vingar. Läser bloggen varje dag med spänning på vad som händer. Hoppas han får komma hem snart igen. Ge Håkan en stor kram och ta en själv.
    Kram från Monica i Finspång

    SvaraRadera
  2. Efter att ha läst rubriken och sedan inlägget, kunde jag inte sluta le på flera minuter. Detta är underbart, vilka mirakel!!

    STOR kram och en hel massa kärlek!
    Ellen

    SvaraRadera
  3. Ååh så härligt att få läsa era (och framför allt Håkans) framsteg! Mitt i sorgen och förfäran över all smärta så blir man så GLAD och gläds med Håkan och hela familjen över varje fantastiskt framsteg!
    Tack att vi här borta på avstånd får vara med och ta del av varje litet framsteg så här via bloggen!

    Massor med kramar och ännu mera blessings över er båda Håkan och Gunilla och hela er familj!
    Under Herrens Tallit,
    er ska intet fattas!

    /Anna Å i Uppsala

    SvaraRadera
  4. Har bett och ber för er. Knut med familj

    SvaraRadera
  5. Vad underbart det måste ha känts att få komma hem!..om så bara för en liten stund..men det är ju ytterligare en milstolpe på vägen mot 100% tillfrisknande som tagits.Tack Gud för att du gjort detta möjligt!tackar också för alla Håkans goa nära vänner som hela tiden finns som stöd runtomkring.ingen som hör och ser vad som sker med och runt håkan kan tvivla på att vi har en stor och mäktig Gud!
    Vi fortsätter att be och att operationen på fredag ska bli lyckosam.
    kramar och mvh maria o perra med fam.

    SvaraRadera
  6. Vad underbart att Håkan har fått stiga
    över hemmets tröskel. Vi vill vara med
    i hela bönekedjan,för allt som Herren
    vill och skall göra för er alla.
    Det var underbart att se dig,Gunilla i
    Uppsala. Samma fart som vanligt. Jag hann
    inte ifatt dig innan du slank iväg. Du
    behöver all energi nu som du lagrat genom
    åren. Både andlig och mänskligt.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Vi är väldigt många som bett för Håkan och nu tackar vi Gud för Håkan och Livet!

    Bloggen Möt Charisma: http://motcharisma.blogspot.com

    Guds bästa välsignelser!
    /Charisma Höör & Lund

    SvaraRadera
  8. Håkan och Gunilla!

    Varje gång vi mött er har vi blivit inspirerade. Kärleken ni utstrålar som individer, par och Gudsrikes-byggare är en gåva från Gud till er omvärld.

    Vi fortsätter att be för Håkan! Och tackar Gud för detta bönesvar.

    Kramar från Daniel & Paulina i Bangkok

    SvaraRadera
  9. Blir så tagen av hur stor och mäktig vår Gud är när jag idag läser om er i Värden idag! Hade inte fattat omfattningen av olyckan, men fick gåshud när jag läste om att Gud redan från början sagt till dig Gunilla att inte lyssna på läkarna. Ryser nu med! Gud är så stor så stor! Och vilken lycka ni måste känna nu när han för första gången fick komma hem en stund. Gläds med er! Har bett för Håkans ögon och händer idag och ska be igen så fort jag blir påmind!

    All välsignelse!

    /Maria

    SvaraRadera
  10. Vi följer er i bön! De som bidar efter Herren får ny kraft! Jesus har segrat och är vid er sida varje dag och stund i medgång och motgång!Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i Din hand!Tack för allt ni ger ut på denna blogg.Mathias o Karin Jonsson

    SvaraRadera
  11. Det måste ha varit en helt underbar dag... att sitta hemma i trädgården o äta äpplepaj.Håkan du är helt otroligt duktig!Man blir rörd till tårar...

    Saknar dig!!! <3 från Fam Fihn

    SvaraRadera
  12. Glömde....

    Självklart står vi med i bön för besöket i Gbg o Gunillas helg i Halmstad...

    Kram Helene.F

    SvaraRadera
  13. Kan inte sluta gråta när jag läser detta! Är så stort och mäktigt, tackar Gud om och om igen. Vad gör väl det att ansiktet ser annorlunda ut, han lever ju. Livet ändrar sig och ibland blir det aldrig detsamma mer, men kan ju bli mycket bättre - inget ont som inte har nåt gott med sig!! Massa kramar till Er alla!

    SvaraRadera