måndag 20 juli 2009

Ett steg till och ett steg till...

Det är Håkans vardag, han tar steg varje dag, för sig själv, för
oss och för framtiden. På 70-talet sjöng vi: "Jag vill ta ett steg
i tro tillsammans med dej, jag vill gå på det ord som du talat
till mej.."

När jag går bredvid Håkan i korridoren, ringer den lilla sången i
mig. Det är precis det Håkan gör, han tar trossteg hela tiden,
vågar sträcka sig lite mer och lite till, hela tiden, det är ju bara
för grymt, jag är så stolt över min man.

När vi satt och pratade med sjuksköterskan, sa hon, att nu är
det träning som gäller, så fort du kan gå i trappor, så får du
komma hem över dagen och på så sätt träna för hemgång.

Jag måste ju medge att det tog några dagar att smälta vad
hon sa, gå i trappor..komma hem över dagen...hemgång...

Vi har också som familj, fått tagit steg i tro tillsammans med
Håkan, under den här tiden. Ibland små steg och och så blir
det ett jättekliv. Men utan dom här småstegen, inget jättekliv.

Snacka om morötter, nu kanske ni förstår ännu mer varför
Håkan går och går i korridoren. Han ser det framför sig, kan
jag bara gå i trappor, får jag komma hem över dagen, för att
träna för hemgång.

"Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst
av dem är kärleken." 1 kor.13:13

Tack alla ni som har tagit steg med oss, på denna resan.
Tack alla ni som har tagit trossteg med oss, på denna resan.
Tack Gud för varje steg som går framåt för Håkan.
Tack Gud för alla som stått och gått med oss, välsigna dom
Fader, var enda en.

Fortsätt gärna och be för Håkans nästa steg..

Gud välsigne er, alla!

Många kramar
Gunilla

13 kommentarer:

  1. Älskade Håkan o Gunilla!
    Har inte riktigt vetat hur jag ska uttrycka mig i detta. Kanske inte så konstigt. Men aillafall, Jag har följt den här bloggen från första dagen och är så mäkta imponerad hur ni som familj tagit er igenom allt steg för steg! Det är en glädje att höra att Håkan är på hemmaplan nu. Målet är i sikte! Att få komma tillbaka hem till er! Gunilla! Vilken kvinna, är så fascinerad. Hur du har stått bredvid Håkan hela tiden. Allt du skrivit i bloggen, mitt i denna situationen. Imponerande! Gud är verkligen din Herre! O Håkan! Vilken hjälte! Vi fortsätter stå med er, många kramar från Rudebous i Uppsala. God Bless!

    SvaraRadera
  2. Ja - här är en till som följd med under hela förloppet och förundrats över allt ...och kännt Guds kärlek och värme - både för er men oxå genom er till oss ...
    Tänkte inatt på hur Håkan har varit ett levande vittnesbörd där han har gått fram ...el från början bara varit i Guds närhet ...tänk på alla som rörts sej runt omkring honom och er alla - dom har sett - hört - tagit in ...vad vi kanske inte tänker på i första hand - men dom har kollat ...se om tron håller ...verkligen haft tid att ta till mikroskåpet ...och sett att det håller ...att tron bara blir starkare när det verklgen gäller ...det är vittnesbörd det!
    Så Guds Välsignelse över dej Håkan - din familj och församligen - men oxå över alla som kommit nära, som oxå behöver bli frälsta ..det ska bli en skörd i Uddevalla med omnejd efter detta ...pga detta ...Gud är god och Gud är stor
    Många tankar o kramar från Norge (och husvagnen)
    Allan och Anne-Mari

    SvaraRadera
  3. HALLELUJA!!! Gud är Herren vår läkare...
    Kämpa på Håkan , vi saknar dig så oerhört.
    Massor av kramar från Fam Fihn!

    SvaraRadera
  4. Så härligt att Håkan äntligen är i Uddevalla...
    Vilket mirakel!!! Vilket vittne Håkan får vara- om att Gud är en stor, mäktig och god Gud.
    Jag drömde om honom inatt, och både innan och efter drömmen så saknar jag med flera honom så mycket.
    Jag är så glad för familjen skull att ni har er far och man i staden, och vi andra har vår andliga far på hemmaplan.

    Beundrar dej Gunilla : )

    Guds välsignelse önskar jag er
    Johanna Blessed

    SvaraRadera
  5. Tack Gunilla!!! Det var du som gjorde att jag insåg att det fortfarande finns hopp, oavsett vilken situation man befinner sig i... Du är en stor del i att jag lever. Jag trodde det var kört men jag LEVER, å inte bara det, jag mår bra o lever med glädje!!

    Tack så jättemycket Gunilla! Efter ikväll känner jag mig ännu mer eggad o otroligt uppmuntrad att be och stå med er i bön ännu mer. Gud är verkligen miraklernas Gud!! Vi fortsätter steg mot steg till målet! För varje dag blir vi bara starkare! Hälsa Håkan och familjen så gott!

    Tills vi ses igen så möts vi i bön.
    I kärlek!
    Stor kram från Mona

    SvaraRadera
  6. Helt fantastiskt allt som händer, Gud är så stor.. Hoppas du är i sverige nästa gång vi kommer till uddevalla och hoppas vi kan ses, om bara en liten stund. Så underbart att Håkan snart får komma hem och hälsa på, kanske ugnsfalukorv då?? =)
    Massa massa kramar och ge kram till Håkan från oss, Ester, Mauno och ungdomarna..

    SvaraRadera
  7. Christine Larbring21 juli 2009 kl. 18:18

    Jag blir så innerligen berörd och glädjefylld när jag läser om alla framsteg, all förtröstan och om all kärlek.

    Genom alla era prövningar skänker ni hopp till oss andra omkring.

    Tack, Herre, för allt gott Du låter växa ut ur familjen Gnistes tragedi!

    "Jag behöver inte vara rädd.
    Blott vila uti alla löftesorden
    Jag behöver ingen oro ha
    För Jesus segern vann här på jorden

    I Din famn där vilar jag Jesus,
    Guds varma hand smeker min kind
    Den Helige Ande mig tröstar
    med sin varsamma, rofyllda vind"

    SvaraRadera
  8. Martin Wallström21 juli 2009 kl. 21:51

    Hej Håkan o Gunilla
    Detta är ju för underbart, är borta en vecka utan nätet och kommer hem och slår på för att läsa hur det går för er, och då är inte Håkan i Göteborg längre ( som ju i sig var ett under att tacka Gud för) utan nu är du här i Uddevalla och det skrivs om trappträning, besök hemma och HEMGÅNG.
    Halleluja vilken Gud vi har.
    Och vilka kämpar ni är.
    Halleluja.
    Martin Wallström

    SvaraRadera
  9. Hej Gunilla.
    Jag heter Veronica Larsson och är från Kumla. Min lilla syster Cecilia är nära vän med Ellen Arvidsson och jag känner även familjen Lindquist. Jag fick höra om branden dagen efter den hade skett genom att Ellen pratade med Cecilia. Jag Bad då för er och speciellt för Håkan. Sedan dess har jag endast hört små saker kring hur ni har det och dt var först i dag som jag har läst eran blogg från början till slut. Vilket otroligt mirakel. Gud är verkligen en kärleksfull Gud. Ni har kämpat och litat på Gud genom allt och jag vet verkligen att det inte är lätt alla gånger, men man blir buren av nåden, buren av alla förböner. Det är helt otroligt och går inte att beskriva. Min pappa är själv allvarligt sjuk, men blev bättre, för att nu vara i ett kritiskt skede igen. Men jag känner mig verkligen buren och jag blir så uppmuntrad när jag läser om vad Gud har gjort för er. Vilket otroligt vittnesbörd, det ger mig extra kraft just nu.
    Jag vill till sist önska er Guds rika och ljuvliga välsignelse. Hans nåd är var morgon ny mott oss, vilket gör att man orkar med dagen. Jag ska fortsätta be för er och läsa om era framsteg. Tack för all uppmuntran genom dina blogg inlägg Gunilla.
    Mvh Veronica Larson från Kumla (veron_89@hotmail.com)

    SvaraRadera
  10. Av en händelse har jag följt denna bloggen efter att jag läste om brandolyckan.Jag känner varken Håkan eller hans familj.
    Men detta måste ju ändå betraktas som ett mirakel att Håkan med familj överlevt och tillfrisknat fysiskt på ett så märkligt sätt.
    Sen är jag imponerad av eran tro på Gud även när livet vänds upp och ner såhär.Är det kanske så att tron på Gud stärks än mer när livet vänds i tragedi?Jag är troende och frälst men om jag skulle tänka mig själv in i eran situation så skulle jag nog mista t.o.m den svaga tron jag har.

    SvaraRadera
  11. Underbart!Det är fantastiskt och vi kan bara instämma och beundra Håkans tro och beslutsamhet att gå framåt,ett steg i taget och trotsa allt motstånd,trotsa alla hinder för att han har en klar vision,han "ser" sig själv med sin familj,vänner och församlingen i framtiden.. som ännu inte är till,men som han vill och tror ska bli till, på näthinnan av sitt "hjärtas ögon"...det är väl precis så tron fungerar..man tror därför att man "ser" det..inte med sina fysiska ögon utan i anden..

    SvaraRadera
  12. Jag tackar Gud för Håkan och Gunilla och familjen,vännerna ,församlingen och alla som bett och uppmuntrat och stött Håkan (och hans närmaste)att fortsätta hålla fast vid tron och visionen" bilden" i hjärtat.Den har blivit verklighet.Bit för bit!Halleluja!Gud är så stor och värd all vår tillbedjan!Tack Gud för tron som du gett oss och vad den är kapabel att göra med oss!Fråm mörker till ljus,från liv till död,från sjukdom till häsa,..ja name it!.Tack Gud!Vi fortsätter att tro och be tillsammans mvh maria o perra med fam.

    SvaraRadera
  13. Från död till LIV!!!ska det naturligtvis stå i brevet ovan.

    SvaraRadera