onsdag 15 juli 2009

Håkan är ett mirakel!

Jo, det har vi ju nästan förstått, efter allt som hänt, men idag när
jag träffade läkaren, sa hon: "Håkan är ett mirakel!" Jag stämde
in: "Ja, han är verkligen ett mirakel."

Idag har Håkan bara landat i Uddevalla, Johanna var där ikväll och
dom gick fram och tillbaka i korridoren, 6 gånger, med gå-bordet.
Janne, våran pastor, var tidigare idag hos Håkan och önskade
honom välkommen hem, till våran stad, Uddevalla.

Jag var ju på Sahlgrenska och gav personalen en kasse kex från
Bräckboden, som tack för all hjälp med Håkan.
Vi hade ett gott samtal med läkaren om ögon, öron, händer och
såren även kosmetiska ingrepp längre fram. Det var många fråge-
tecken som blev utropstecken istället, det var skönt.

Det här är ju våran stad sedan 34 år tillbaka i tiden. Alla vänner,
kristna syskon, grannar, arbetskamrater, barnens kompisar och
föräldrar, elever, församlingsmedlemmar, alla vi har hjälpt...ja,
listan kan bli lång, men människor i vår stad har verkligen haft
empati för Håkan och hela vår familj.

Som Marianne sa: "Jag möter många människor som tänker och
ber för Håkan som inte syns i kyrkan... Det är stiligt gjort."

Så vi fortsätter att glädja oss för att: "Håkan är ett mirakel!"
Imorgon, kommer Håkans bror och hans familj. Vi skall först
till Huset och visa dagsläget, innan Håkan får besök av familjen.

När jag var liten sjöng vi på Frälsningsarmen: "God emot alla men
mest emot mig, intills idag tills idag, god emot alla, men mest
emot mig, intills idag tills idag." Jag känner det så, att Gud är
god emot alla, men hans kärlek har drabbat mig ordentligt...

Tack, för att ni fortsätter att stötta oss, tills vi är igenom, helt!

Gud välsigne er, alla.
Massor av kramar.
Gunilla

3 kommentarer:

  1. Margaretha Westergård16 juli 2009 kl. 22:15

    Gunilla - du är verkligen värd all den kärleken!

    Margaretha o Kristian

    SvaraRadera
  2. När du Gunilla, ringde mig i går kväll och berättade att Håkan är hemma i Uddevalla. gjorde både mitt hjärta och fötterna ett riktigt "Halleluja hopp". Redan!

    Välkommen (nästan) hem Håkan! Vet du att man ser sjukhuset ifrån köksfönstret där resten av familjen bor...det är framsteg. I Herren och med din personlighet och de gåvor som finns där kommer du att hämta in, komma ifatt, bli starkare. klara av det ena och det andra - och bli hel.
    När jag var på retreat tidigare i sommar läste jag en dikt:
    "Inifrån måste du leva ditt liv." M Melin

    Det är det du gjort hela tiden under denna oerhört tuffa period - och jag kan med kärleksfull stolthet säga att jag ser att det gör din fru, barnen och vänner också, Håkan. Det är nåd!

    Gunilla- ja, du är bara helt dyrbar...du är, ja du är helt unik! Du är Gunilla!
    Jag är så tacksam över att få känna dig.

    När vårt flyttlass skulle gå till Uddevalla i juli, för fyra år sedan, och vi precis hade varit och hämtat nycklarna till huset ringde det på Thomas mobil.Det var Gnistes!
    " Kom hem och är lunch hos oss nu, ni är väl hungriga...och du kan väl inte stå i ett tomt hus utan möbler och amma, eller?" ( Noah var 6 veckor)Så tänker en mamma!!! Tack!
    Vi accepterade med glädje. Vi satt på den nybyggda altanen och bjöds på kotletter (" Vet ni, Gunillas kotletter - det är nått av det bästa jag vet" sa Håkan)

    Den handlingen, den inbjudan fick mig att känna mig så välkommen i en ny stad- och jag tänkte detta skall jag komma ihåg, så här skall man göra, detta är Guds kärlek i praktiken.
    Tack för det!

    Gnistetjejerna- ni har en så stor plats i mitt hjärta skall ni veta. :)

    Nu ber och arbetar vi vidare, ett steg i taget.
    Vi ger inte upp- för Gud ger inte upp.

    Jag avslutar med Nils Bolanders ord

    TRASIGA REDSKAP
    Trasiga redskap
    tar han i sin hand
    och arbetar med
    i sitt åkerland

    Plogar som ingen
    vill plöja med
    ställer han i ordning
    denna mästersmed

    Spelar en låt
    på en sprucken violin
    så att man aldrig
    glömmer melodin.

    Blåser en revelj
    i ett buckligt gammalt horn
    som väcker dem som sover
    i Törnrosaslottets torn.

    Dem som människor
    inte förstod
    utvalde Gud
    i sin redskapsbod.

    Den som i värledn
    ingenting är
    utväljer Gud
    i sin legohär.




    Guds Frid och Läkedom,
    Camilla

    SvaraRadera
  3. Johanna Hoffman17 juli 2009 kl. 12:23

    Tack Camilla för allt du är och gör!
    Du är en riktig guldklimp! ; )
    Många kramar Johanna

    SvaraRadera