tisdag 28 april 2009

Den femtiosjätte dagen

Igår var Harry, Anders, Grant och jag och besökte Håkan.

Läget är fortfarande stabilt och Håkan hade badat och blivit omlagd på förmiddagen så han var ganska trött och lite omtöcknad efter narkosen. Han hade även tränat att stå upp med hjälp av en vippbräda. Eftersom Håkan legat så länge kan han ju inte stå upp av egen kraft men han får börja träna musklerna som bär upp kroppen i stående läge. Förutom huvudet ligger han helt inlindad i bandage och intensivvårdsrummet är fyllt av apparater och slangar. Skägget växer på hakan och han ser lite sårig ut på huvudet. Håkan har fortfarande respirator men varje timme får han träna med talkanyl och då andas han helt själv och kan tala. Han har ett slags glasögon som fuktar ögonen eftersom han har lite svårt att stänga ögonen.

När vi kom in tittade han noga på oss för att se vilka som hade kommit. Vi berättade lite vad som hänt hemma i församlingen och om alla hälsningar som vi hade fått med oss. Vi bad för honom och smorde honom med olja. Vi sjöng lovsång och spelade CD:n med barnen som sjöng välsignelsen. Harry läste Kol 3:1-4.

Vi uttryckte att vi saknade honom och att vi älskar honom och ber för honom. Då svarade Håkan på engelska: "I can feel that".

Han var lite irriterad över att det kliade och att det var varmt med bandage överallt.

När vi gick sa han "Gud välsigne er" och lyfte båda armarna till en liten vinkning.

Efteråt är man så tacksam till Gud över att Håkan lever och att läkningen har gått så bra. Man tänker också att vi måste fortsätta att be för att det är en lång väg att gå för Håkan och familjen behöver fortfarande mycket stöd och omsorg!

Be för:
- Läkningen av bakhuvudet.
- Be för Håkans fötter.
- Be för att det inte skall klia så mycket.
- Be om fortsatt läkedom och att inga infektioner skall tillstöta.

Janne Sääf

11 kommentarer:

  1. Vi fortsätter att be för hela situationen!!

    Gud är trofast skriv de orden över varje nyfödd dag!Hur än allt sig ter på jorden om du själv är hjälplöst svag.
    Gud är trofast och det räcker ändå in i himmelen, Gud är trofast, Gud är trofast sjung det om och om igen!Karin o Mathias

    SvaraRadera
  2. Margaretha Westergård28 april 2009 kl. 14:05

    Man förundras över själva livet - dess oerhörda kraft och styrka - även när färden framåt blir extremt mödosam och lång.

    Margaretha o Kristian

    SvaraRadera
  3. Fortsätter be!Yes.

    SvaraRadera
  4. Tänk vad underbart att vara frälst, att ha Gud att gå till. Att vi gemensamt kan BE - underbart.. Fortsätter be och följa bloggen..
    Många kramar Ester och familjen..

    SvaraRadera
  5. Ja! Vi fortsätter att be OCH tackar Gud för alla positiva framsteg OCH för Håkans liv! Förstår verkligen att han har en lång väg att gå men i det stora hela ska det gå fortare än väntat och det har det väl redan hittills, eller hur?! Att det kliar förstår man mycket väl är jättejobbigt. Men samtidigt är det ett positivt läkningstecken! Jag har inte hört att Håkan har smärtor. Hålls alla smärtor borta med mediciner? I så fall underbart! Tänk så härligt att han kan KÄNNA att han blir bett för! VILKEN GOD GUD VI HAR!

    SvaraRadera
  6. Stefan & Lena Svensson28 april 2009 kl. 20:02

    Ja vi fortsätter! Tro inte att vi glömmer bort er! Vi kollar bloggen flera gånger varje dag för att hålla oss uppdaterade om läget.
    Vi håller på tills Håkan är fullt återställd.
    Vi är ju syskon fast vi inte känner varandra!

    SvaraRadera
  7. Vi fortsätter hålla ut och be!

    SvaraRadera
  8. Vi står med i daglig bön och tacksägelse. Kollar bloggen varje kväll och ser med tacksamhet på varje framsteg. Gud är god och har allting i sin hand.
    Sven & Gittan

    SvaraRadera
  9. Ja, jag instämmer med tidigare bloggare. Jag tittar också flera gånger varje arbetsdag men inte lika ofta på helgen.
    Min första reaktion på kliandet var att då läker det ju! Klart det är jobbigt, MEN han KÄNNER sin hud!
    "Ropa till mig så vill jag svara och visa dig stora ting som du inte känner!"
    I den Helige Andes närvaro kan vad som helst hända!
    Lena

    SvaraRadera
  10. Hej Håkan!
    Jag tycker du är en alldeles fantastiskt duktig KÄMPE!..jag blir mållös när jag tänker på vad mycket du får lida och stå ut med!Att vara fjättrad vid sängen och svår klåda på det..det kan få den långmodigaste att bli "tokig"!.jag är full av beundran..Jag är övertygad om att du kommer att bli fullt frisk,även om vägen blir lång och tålamodsprövande.Jag ber för att dina sår på bakhuvudet ska läkas med hast!. att inga infektioner ska få något fäste!. samt att smärta och värk ska vara under kontroll!. och att klådan ska vara fjärran i från dig!.Jag ber också att dina fötter skall läkas med övernaturlig hastighet!.du ska kunna stödja,gå och springa med dina fötter!.jag ber att alla muskler i din kropp ska få tillbaka sin styrka och spänst!.Jag ber att full rörlighet ska komma tillbaka till din kropp vad gäller musklernas spänst och den nya hudkostymens elasticitet!.Jag ber för ditt sinne,att förnyad kraft och nytt mod ska skänkas dig var ny morgon!.Jag ber för din ande att du får möta frälsaren varje dag och bli vederkvickt och mättad i ditt innersta!.Jag ber för din framtid Gud, vår Fader förbereder,som den bäste curlingförälder,gärningar som du sedan bara kan gå in i!.HAN förbereder sjufaldig revansch på allt du blivit bestulen på!.för det

    SvaraRadera
  11. (forts..)Gud har bestämt för dig ,Håkan, det kommer Han att göra genom dig!.Gud behöver just Dig !.Jag ber för din familj,din underbara Gunilla !.och dina fina ,FINA tonåringar!.Jag ber för församlingen att de ska omsluta dig och din familj med böner och omsorg och att församlingsledningen ska få styrka och ledning och att ni som församling ska få fortsatt framgång och välsignelse,växa, med många nya ansikten in i församlingens arbete!.Jag tackar GUD för allt han gjort och gör.Gud välsigne dig och din familj o församling!med vänliga hälsn.Maria o Perra med familj.

    SvaraRadera